Bevattningskruka


En bevattningskruka är lösningen man behöver vid torra somrar eller när man vill vara förvissad om att torkkänsliga växter ska överleva.

Denna sorts lergodskruka har traditionellt använts och används fortfarande av ursprungsbefolkningen boende i de torrare områdena av Mellan och Nordamerika. Även i Kina och i norra Afrika har denna teknik använts.

Krukans väggar kommer att suga åt sig vattnet och transportera det ut till jorden omkring. Detta ger jorden en balanserad jämn fuktighet. Är jorden redan fuktigt släpper krukan ifrån sig mindre vatten och tvärtom. En process som kallas osmos. Rötter från växterna runt krukan kommer också att söka sig till krukan fuktiga ytterväggar.

Sparar 50-70% vatten och arbete då det inte sker någon avdunstning och vattnet kommer direkt till rötterna. Ogräs får det dessutom svårare att etablera sig när man inte tillför något vatten ovanifrån.

Gräv en grop till krukan som är djup och stor nog att bara översta delen av halsen sticker upp.


Fös sedan ner jord runt krukan och se till att det inte bildas några luftfickor. Det är bra att behålla locket på för att undvika att få in jord i krukan.

När den så är nergrävd fyller man den med vatten. Beroende av hur torr jorden är kommer mer eller mindre vatten försvinna ut ur krukans väggar. Under varmare perioder kan man därför titta till vattennivån i krukan lite oftare, varannan till var tredje dag, beroende såklart på hur torkkänsliga växterna runt krukan är och vilken sorts jord man odlar i.

Nysådda frön och små plantor kan i början behöva vattnas ovanifrån fram till att dessa har etablerat ett större rotsystem.

Krukan tål inte minusgrader och ska därför grävas upp på hösten och förvaras frostfritt. Passa då på att tvätta bort rötter och jord från krukan med enbart vatten.
Avråder från att använda gödningsmedel i krukan då det kan täppa igen väggarna av samma anledning ska man heller inte tvätta krukan med rengöringsmedel. Krukans väggar blir som ett filter.